24 Februari '.
Nu har det varit dåligt med uppdatering här, har inte haft så mycket tid över till att skriva. Men ska försöka ordna upp det. (: Det hari nte hänt så mycket dom sista dagarna, har varit i skolan lite till och från och mest bara umgåts med Mange. Idag så var man i skolan en sväng, gick hemåt kom till bommen och så vända jag för pappa och Bettan kom och hämtade upp mig, var med dom på stan ett tag, vart en fika och lite sånt. Sen skjutsade dom hem mig till mamma. Var hemma till ungefär 4, då gick jag ut en sväng och träffade Hannah, sen kom Mange och hämtade mig, innan vi åkte hem till Rengsjö så var jag med han medans han tränade, åkte och handlade lite efter sen vart det hem, lagade mat och så har det bara varit mys framför tv'en resen av kvällen. Just nu så står jag här och skriver lite, blir väl lite mer tv innan det blir sängen.. Imorgon så blir det väl skolan om jag nu inte får ännu sämre huvudvärk så att säga.. Nu vet jag inte vad jag mer ska skriva, har liksom inte någon stor lust att skriva om vad jag har gjort alla andra dagar som jag inte har uppdaterat, absolut inte när det inte har hänt så mycket.. så nu ska jag gå och mysa ner mig i soffan med min sötnos.
Puss och Kram!
/Jessi.
Idag så är det ett år sen du lämnade oss.
Jag kommer så väl ihåg när mamma ringde mig när jag var på väg in till Bollnäs på morgonen.
Hon sa att det var något hon måste berätta så hon skulle vänta på mig, jag fattade på en gång att det var något,
eftersom hon egentligen skulle ha gått mot jobbet för ett bra tag sen i det laget.
När jag kom hem så sa hon åt mig att jag skulle sätta mig ner, hjärtat började slå.. väldigt fort.. Jag satt mig och hon berättade, jag vart helt förstenad. Hon kollade på mig, jag frågade om hon skämtade och hon svarade nej. Då frågade jag om Rocky visste något och han sa ja. Jag sa inget till mamma, jag tog upp telefonen och ringde Rocky och frågade vart han var, han sa att han var hemma och vi bestämde att vi skulle träffas utanför han. Klockan var 7 på morgonen när jag gick hemifrån. Jag och Rocky var ute och gick hela dagen, överallt och ingenstans. Tankarna bara flög runt i huvudet, man förstod inte riktigt att det var sant. Vi sa inte så mycket till varandra utan vi ställde bara frågan varför, VARFÖR?! Det var bland dom värsta dagarna i mitt liv, i mångas liv.
Lars, du är inte glömd och kommer aldrig bli!
Saknaden är grymt stor, jag vill bara kunna spola tillbaka tiden!
Du är och kommer alltid att finnas i våra hjärtan!
Du är älskad och saknad! <3
